Följande KivaQ facilitatorutbildning i Helsingfors 10.1.2019 (På finska).

Jos uskot työtiimin voimaan, kun parannetaan työhyvinvointia, tuottavuutta, tuloksellisuutta ja kannattavuutta niin osallistu tähän koulutukseen, jonka jälkeen voit käyttää KivaQ-menetelmää ilman lisenssimaksua.

KivaQ menetelmä koostuu kahdesta osasta, työhyvinvointikyselystä (7 kysymystä) ja kehittämisworkshopista. Kyselyn tarkoitus on kartoittaa työpaikan nykyisen työhyvinvoinnin tilaa, sekä toimia työhyvinvoinnin kehittämisen mittarina. Workshop on aktiivinen vaihe, joka aktivoi ja tuo kaikki tiimin jäsenet oman työpaikan työhyvinvointiasian ja yhteisen hyvän kehittämisen äärelle. Systemaattinen seuranta (2-3 kertaa noin 3-6 kuukauden välein) antaa tarvittavaa tukea ja varmistaa yhdessä sovittujen toimenpiteiden toteutuksen.

Aika: Torstai 10.1.2019 klo 08.30-16.30

Paikka: KivaQ-fasilitaattorikoulutus järjestetään yhteistyössä HENRY ry:n kanssa.

Osoite: HENRYn Oivallusverstas, Pohjoisesplanadi 33 A, 3.krs, Helsinki

Ilmoittautumiset 3.1.2019 mennessä tästä https://henry.kehatieto.fi/henrykotisivut/ilmoittaudu_tapahtumaan.aspx?id=888. Koulutukseen otetaan mukaan enintään 14 osallistujaa ilmoittautumisjärjestyksessä.          

Kouluttajat: Kouluttajina toimivat KivaQ-menetelmän kehittäjä, työterveyshuollon erikoislääkäri Ove Näsman ja kehityspsykologian maisteri Sabina Simola-Ström.

Koulutuksen hinta on HENRY ry:n jäsenille 300 €/henkilö + alv 24% (ei-jäsenet 450€/henkilö) ja se sisältää koulutuksen, workshop-oppaan, 7 ppt-lomaketta, sekä aamiaisen, lounaan ja iltapäiväkahvin. Koulutuksen materiaali on saatavana myös ruotsiksi ja englanniksi. Ilmoittautuneet saavat s-postitse etukäteen KivaQ-oppaan ja mahdollisuuden vastata KivaQ-työhyvinvointikyselyyn.

Lisätiedot:

sabina.simola-strom@kivaq.fi  044 5596947

ove.nasman@kivaq.fi                 0400 218537

Tervetuloa mukaan!

 

Planerar du ett arbetsvälbefinnandeprojekt?

Denna check-lista kan vara till nytta för den, som planerar att utveckla arbetsvälbefinnandet.

Jag har deltagit i många projekt för att utveckla arbetsvälbefinnandet. Fastän varje projekt i sig är unikt så återkommer vissa saker i varje projekt. Om ni beaktar nedanstående punkter så är sannolikheten större att ni lyckas.

1. Planera från början i samarbete med personalgruppernas representanter så att projektet blir hela personalens/arbetsplatsens projekt.

2. Var noga med att tala om att investera i personalen och undvik ordet kostnad.

3. Tala inte för personalen om att minska sjukfrånvaron eller höja pensionsåldern utan konsekvent om att utveckla arbetsvälbefinnandet. För ledningen bör naturligtvis redogöras för att bättre arbetsvälbefinnande leder till bättre totalproduktivitet och lönsamhet (i kommuner effektivitet).

4. I projektgruppen bör ingå representanter för ledningen, personalgrupperna, företagshälsovård och arbetarskydd. I större organisationer även personalavdelningens representant och i kommuner någon politiker. Projektgruppen bör ha reell beslutsmakt inom projektets ekonomiska ramar.

5. Då projektet startar är det viktigt att informera både internt och externt. Lokalpressen brukar gärna skriva om dylika projekt och detta höjer projektets image.

6. Projektet får gärna vara långt och sträcka sig 3-5 år framåt. Effekten av utveckling av arbetsvälbefinnande kommer vanligen långsamt på organisationsnivå.

7. Högsta ledningen bör synligt stå bakom projektet trots att inte nödvändigtvis behöver delta i själva arbetet i projektgruppen.

8. Tyngdpunkten i projektet bör vara på åtgärderna och inte på mätandet.

9. Det är bra att börja projektet med grupper, som är intresserade. Det lönar sig att ha frivillig anmälan till t.ex. KivaQ-utvecklingsworkshopparna, så att starten blir positiv och projektets image bra. Senare kommer de grupper med, som initialt är skeptiska.

10. Hitta på ett slagkraftigt namn för projektet t.ex. via en namntävling.

Om ni använder KivaQ-enkäten och KivaQ-utvecklingsworkshoppar

11. KivaQ-processen (1-2 dagars workshop och tre uppföljningar á 4 timmar) tar ca ett och ett halvt år. Uppföljningarna sker vanligtvis nära arbetsplatsen, men den första workshopen fungerar bäst lite avlägset, så att man får distans till arbetsplatsen.

12. Om KivaQ-enkäten används för hela organisationen kan det vara bra att göra första gången som ett konsultuppdrag. Följande enkäter kan bra göras av organisationen själv.

13. Om KivaQ görs på arbetsenhetsnivå (=en förman och dennas medarbetare) bör övervägas att presentera enkätresultatet för hela personalen med grövre gruppindelning.

14. En ny KivaQ-enkät rekommenderas före varje workshop och uppföljning.

15. KivaQ handboken kan vara bra att dela ut åt alla förmän då det ofta finns en viss osäkerhet i vad utveckling av arbetsvälbefinnandet kommer att omfatta.

 

– Ove Näsman

ALM Partners upptäckte utvecklingsområden med hjälp av KivaE

Företaget ALM Parners, som verkar i finansbranschen och har drygt 40 anställda, deltog i piloterandet av KivaE-enkäten på hösten 2016. Företaget ville noggrant göra upp den lagstadgade planen för jämlikhet och likabehandling och beslöt att utreda peronalens erfarenheter av nuläget.

– Vi fick en omfattande bild av läget och även missförhållanden kom fram. Det var lätt att med hjälp av resultatet från enkäten göra konkreta åtgärder, berättar Kristiina Nieminen, som hos ALM Partners ansvarar för administration och HR.

För personalen var det t.ex. oklart till vem man skall vända sig, om man upplevde eller märkte diskriminering eller osakligt bemötande. Nu har företaget klara riktilinjer och fyra skilda vägar att ta upp saken.

– Vi korrigerade också omedelbart förfarandet vid vissa tjänsteförmåner, vilket hade kommit fram i enkäten. Dessutom gick vi vid personalinformationen igenom hur man t.ex. vid kaffebordsdiskussioner bör beakta människors olikheter så, att ingen med sitt prat sårar någon annan. Vi vill, att ingen skall känna sig utanför arbetsgemenskapen, framhåller Nieminen.

Företaget tänker följa med personalens erfarenheter även i framtiden.

– Att mäta är det enda sättet att utreda, var vi står. En allmän uppfattning kan vara annan än verkligheten. KivaE visade sig vara lätt att använda och tillräckligt kort. Svarsprocenten var nästan hundra. I framtiden tänker vi genomföra enkäten varje år, berättar ALM Partners Minna Taivalantti.

KivaE-enkäten har piloterats även i Kristinestad och vid utbildningstillfällen för olika organisationer bl. högre tjänstemännens YTN.

Ytterligare information:
Ove Näsman ove.nasman@kivaq.fi 0400 218537

En ny KivaE-enkät som stöd för utveckling av jämlikhet på arbetsplatserna

PRESSMEDDELANDE 23.2.2017

KivaQ Oy Ab lanserar en ny KivaE-jämlikhetsenkät för att främja jämlikhet och likabemötande i arbetslivet

– Vi vill uppmuntra alla arbetsplatser att främja likabemötande av olika människor. Olikhet är en resurs: ju större diversitet t.ex. angående kön, nationalitet, minoriteter och ålder bland arbetstagarna, desto bättre möjligheter har arbetsgemenskapen att förnya sig och utvecklas, konstaterade vd Ove Näsman då KivaE enkäten publicerades i dag i Helsingfors.

Med KivaE-enkäten, som finns på finska, svenska och engelska, får man reda på de anställdas möjliga erfarenheter av osakligt bemötande eller diskriminering samt påvisas den roll arbetsplatsen olika aktörer – ledningen, cheferna och de anställda – har då det gäller att främja jämlikhet och likabemötande.

– Enkäten är en bra mätare för att bedöma arbetsplatsens nuläge. Med hjälp av den är det lätt att påbörja konkreta åtgärder. Då bemötandet på arbetsplatsen är rejält och alla från anställda till chefer och ledningen inser sitt eget ansvar, utvecklas arbetsmiljön positivt. Detta avspeglar sig också i produktiviteten och resultatet, sade KivaQs utvecklingchef Tarja Arkio.

KivaE-enkäten fungerar även som ett stöd för uppgörandet av en plan för likabemötande och jämlikhet. Vid utvecklingen av enkäten har beaktats de krav arbetslivets lagstiftning ställer samt forskningsresultat från området. KivaE-enkäten har piloterats framgångsrikt i bl.a. i företaget ALM Partners och Kristinestad och är med I Finlands självständighetsjubileums 100 jämställdhetsgärningar -projekt.

Enkäten kan enkelt beställas på KivaQ:s websida. Beställaren får tillgång även till ett analysprogram, med vars hjälp resultatet enkelt och engagerande kan presenteras för personalen. Till enkäten kan adderas egna skräddarsydda frågor.

KivaE har fått sitt namn från det engelska ordet equality, som betyder jämställdhet.

Ytterligare information:

Tarja Arkio tarja.arkio@kivaq.fi 040 508 3731
Ove Näsman ove.nasman@kivaq.fi 0400 218537

Läkare och öppenhet

Blev du förvånad då en läkare skriver om öppenhet? Vanligtvis håller ju läkarna benhårt fast vid sin tystanadsplikt!

Tystnadsplikten är en helig sak för läkarna och det bör man definitivt respektera. Den berör patient-läkareuppgifterna om vilka man kan informera cheferna och högsta ledningen endast om patienten ger sitt medgivande. Företagsläkarna och hela företagshälsovårdsteamet sitter dock på en hel del andra uppgifter om arbetslivet, arbetsmiljön och personalen. Om detta kunde, och enligt min åsikt borde, det öppet informeras: inte endast till ledningen utan till hela personalen för att utveckla arbetsvälbefinnandet, produktiviteten och lönsamheten

Efter min drygt 30-åriga karriär som företagsläkare har jag nu i sju år fokuserat enbart på utvecklandet av arbetsvälbefinnandet. Öppenhet och transparens är ledstjärnor i både enkäterna och workshopparna jag använder.

I Finland fokuserar vår välfungerande företagshälsovård på att stöda individen och HR på att utveckla hela organisationen. Med tanke på den anställdas arbetsvälbefinnande och att arbetet skall flyta, så är teamets dagliga funktion det mest väsentliga. Därför anser jag att det i framtiden bör satsas alltmer på teamnivån. Det är de närmaste arbetskamraterna och närmaste chefen, som har avgörande betydelse för arbetsvälbefinnandet.

Att efterlysa innovationer ger inget resultat utan åtgärder. Enligt vår erfarenhet kan teamen själva förverkliga förbättringar för att jobbat skall flyta bara de ges möjlighet därtill. Att jobba öppet och strukturerat i en workshop, i vilken hela teamet inklusive närmaste chefen deltar, är effektivt och främjar samtidigt öppenhet och tillit i hela arbetsgemenskapen. Via teamens workshopverksamhet ökar innovationerna i hela organisationen. En bottom-up workshop, som utgår från teamet, är ett utmärkt sätt att utveckla hela organisationens innovationsatmosfär.

Ett bra exemplen på en ny sorts öppenhet i Finland är Kimitoöns kommuns KivaQ arbetsvälbefinnandeenkät 2016 och 2017. Kommunen har i sin strategi en strävan till större öppenhet och hänvisande till den beslöt kommunen, att 2016 skulle arbetsvälbefinnandeenkäten undantagsvis och i försökssyfte genomföras så, att inte endast HR utan varje anställd kunde själv granska resultatet och göra korstabelleringar. KivaQ-enkätens användarvänliga analysmodul ger goda möjligheter till detta ( www.kivaq.se ).

I praktiken förverkligades detta så, att HR skickade enkätkoden och lösenordet till varje anställd. I enkäten fanns inga frågor med öppna svar för att undvika, att någon skulle gå till personligheter. Personalen indelades i sektorer så, att det inte fanns någon grupp med endast en chef.

I enkäten 2017 svarade 27,6% att de 2016 hade utnyttjat möjligheten, att själv granska enkätresultatet. Av respondenterna ansåg 69,2% att en öppen enkät var bra eller mycket bra. Endast 1,5% ansåg öppenheten vara dålig eller mycket dålig. 29,3% tog inte alls ställning till öppenheten.

Svarsprocenten hade 2017 stigit tio procentenheter och var 58,4. Med intresse väntar vi på vilken svarsprocenten kommer att vara 2018. Det finns ännu rejält utrymme för en högre svarsprocent. Berodde 2016 års låga svarsprocent 48,4 på enkätens öppenhet och berodde den klart högre svarsprocenten 2017 på att man nu uppfattade enkätens öppenhet som något positivt? Eller steg svarsprocenten trots öppenheten?

Intresset för enkäten höjs nu med att på kommunens intranet med ett par veckors mellanrum publicera ett delresultat i gången. Vi tror att de anställda läser dessa korta infosnuttar på några rader. De flesta låter bli att läsa långa, flera sidors rapporter.

KivaQs vision är, att i framtiden kommer den närmaste chefen att ta ett större ansvar för utvecklandet av teamets arbetsvälbefinnande. Kunde det till och med vara så, att teamet själv bestämmer om enkäten och tidtabellen och genomför den självständigt? En dylik enkät för ett team på eget initiativ kunde bra fungera som ett komplement till den av HR genomförda enkäten för hela organisationen.

Vad tycker du, att är den viktigaste målsättningen för en arbetsvälbefinnandeenkät? Kunde det vara a) varje anställd förstår betydelsen av arbetsvälbefinnandet och b) varje anställd engagerar sig i att utveckla arbetsvälbefinnandet? Om man genom att öka öppenheten uppnår dessa målsättningar, så är jag ganska säker på att arbetsvälbefinnandet, produktiviteten och lönsamheten utvecklas positivt. Skulle det vara skäl även för er att testa öppenhet i er nästa arbetsvälbefinnandenkät?

Ove Näsman
Företagsläkare
KivaQ Oy Ab

KivaQ facilitatorutbildning (på finska) i Helsingfors 9.11.2017

Sinustako KivaQ fasilitaattori?

Tervetuloa vahvistamaan työhyvinvoinnin kehittämis- ja johtamisosaamista!
Kurssi on tarkoitettu työhyvinvoinnin kehittämisestä kiinnostuneille henkilöille, joilla on aiheeseen sopiva koulutus ja/tai käytännön kokemusta työhyvinvoinnin kehittämisestä tai HR-toiminnasta.

Koulutuksen aikana opit käyttämään ja analysoimaan KivaQ-työhyvinvointikyselyä sekä johtamaan KivaQ-workshoppeja. Jokainen osallistuja saa diplomin ja voi toimia KivaQ-workshopryhmien vetäjänä tai fasilitaattorina. Koulutuksen käyneellä on oikeus käyttää KivaQ-menetelmää ilman lisenssimaksua.

KivaQ järjestää koulutuksen yhteistyössä HENRY ry:n kanssa jo kolmatta kertaa, ja nyt jäsenet saavat koulutuksesta -33% alennuksen!

Kouluttajana toimii työterveyshuollon erikoislääkäri Ove Näsman, joka on KivaQ-kyselyn kehittäjä, ja on yhdessä Työterveyslaitoksen emeritusprofessori Juhani Ilmarisen kanssa kehittänyt KivaQ-workshopin.

Koulutuksen hinta on HENRY ry:n jäseniltä 300€/henkilö ja muilta 450€/henkilö (+ alv 24%).Koulutus sisältää ennakkotehtävän (=vastaaminen KivaQ-kyselyyn), koulutuksen, workshop-oppaan, 7 KivaQ PowerPoint kuvaa sekä aamiaisen, lounaan ja iltapäiväkahvin. Koulutuksen materiaali on saatavana myös ruotsiksi ja englanniksi.

Ilmoittautumiset 6.11.2017 mennessä tästä. Koulutukseen otetaan mukaan enintään 14 osallistujaa ilmoittautumisjärjestyksessä.

Palaute aiemmista koulutusjaksoista: ”Erinomainen työväline”, ”Kiitos superhienosta koulutuspäivästä”, ryhmän arvio puhujasta 3,8/4.

Lisätiedot
Ove Näsman ove.nasman(at)kivaq.fi, 0400-218537

Ohjelma
Aika: 9.11.2017 klo 8.30-16.30
Paikka: HENRYn Oivallusverstas, Pohjoisesplanadi 33 A, 3.krs, Helsinki
08.30 Aamupala
09.00 Koulutuksen avaus, esittäytyminen
09.15 Johdatus KivaQ-menetelmään
10.00 KivaQ-kysely
11.15 KivaQ-kehittämisworkshop
Parityö: kehittämiskohteiden ideointi, purku yhdessä

12.30 Lounas

13.30 Kehittämiskohteiden priorisointi
15.00 Kahvitauko
15.15 Parityö: Konkreettisten toimenpiteiden suunnittelu ja toimenpiteistä sopiminen, purku yhdessä
16.00 Loppukeskustelu ja todistusten jako
16.30 Koulutus päättyy

Välkommen på dagskrysning 28.9.2017

Kom med på en dagskryssning torsdag 28.9. från Helsingfors till Tallinn med Viking Line. Programmet (på finska) utgår från tre case: Folkhälsan, ALM Partners Oy ja Tekniikan akateemiset TEK, där praktiska nyttan av de korta KivaQ-arbetsvälbefinnande-, KivaE-jämlikhets- och KivaM-mångfunktionsenkäterna beskrivs.

Om företaget du representerar är intresserat av att utveckla arbetsvälbefinnandet tillsammans med hela personalen så erbjuder denna kryssning ett utmärkt tillfälle att hitta en gemensam linje om t.ex. hela arbetsvälbefinnande/arbetarskydds/företagshälsovårdsteamet deltar.

Förutom substansen i programmet så ges det tillfälle att njuta av fartygets delikatesser och intresserade har även möjlighet att göra ett strandhugg i Tallinn. Priset för kryssningen är endast 47€ och inkluderar en salladslunch, Bistro Buffet-middag med drycker samt föreläsningarna. Närmare uppgifter ger vid behov Ove Näsman, ove.nasman(at)kivaq.fi

Anmälningar

KivaQ med i Finlands självständighetsjubileums 100 jämställdhetsgärningar -projekt

100tate-banneri-pa-svenska

KivaE-jämlikhetsenkäten, som utvecklats av KivaQ, har godkänts som en åtgärd i projektet 100 jämställdhetsgärningar. Projektet är en del av Finlands 100-årsjubileum och inom projektet verkställs nya och konkreta gärningar för att främja jämstelldhet och framhålls särskilt kvinnornas synlighet i jubileumsårets program. Programmet koordineras av Kvinno-organisationernas Centralförbund och Delegation för jämstelldhetsärenden TANE.

– Vi ville skapa ett verktyg, som är lätt att använda och som hjälper företag och organisationer att utveckla jämställdheten och likabehandlingen ur den egna arbetsplatsens perspektiv, berättar KivaQ:s utvecklingsdirektör Tarja Arkio

– Enkäten hjälper att indentifiera möjliga upplevelser av diskriminering eller osakligt bemötande t.ex. på grund av kön, ålder eller etniskt ursprung. Enkäten avslöjar också de olika aktörernas – ledningens, chefernas och medarbetarnas- roll då det gäller att främja jämlikhet och likabehandling. Den fungerar också som ett stöd för dem, som uppgör den lagstadgade planen för jämlikhet och likabehandling, poängterar Arkio.

KivaE-enkäten har redan piloterats i Kristinestad. Enkäten riktades till hela personalen och drygt 200 personer svarade. Resultatet presenterades och diskuterades i ledningsgruppen och vid ett tillfälle öppet för hela personalen. Staden använder enkätens resultat som hjälp vid planering av jämlikhets- och likabehandlingsplanen. Dessutom har enkäten piloterats vid olika organisationers utbildningstillfällen bl.a. vid högre tjänstemännens förhandlingsdelegations YTNs utbildning.

Den enkla, webbaserade enkäten kommer ut på markanden före årsskiftet. Arbetsplatserna kan beställa enkäten på KivaQs webadress och genomföra den på finska, svenska och engelska.

Ytterligare uppgifter om 100 jämlikhetsätgärder-projektet finns på projektet hemsida eller fås av tarja.arkio@kivaq.fi

Ta i bruk innovationscheck!

KivaQ har godkänts som en serviceproducent för Tekes Innovationscheck. Vi erbjuder sakkunnighjälp åt små företag och team (ca 15-30 personer) för att utveckla en innovativ företagskultur. Med KivaQ-metoden (enkätworkshop) engagerar vi varje individ i teamet till att utveckla och prioritera sitt eget och teamets arbetet. Det är möjligt att använda KivaQ-metoden nationellt med hjälp av ett nätverk av utbildade KivaQ-facilitatorer runtom i Finland.

I centrum för KivaQ ligger arbetsvälbefinnandet, som garanterar att varje individ är intresserad och engagerad. Under worshoppen bygger teamet tillsammans upp en på förtroende baserad, innovativ verksamhetskultur, som är nödvändig för att teamets arbete skall löpa och för att förbättra arbetsvälbefinnandet, produktiviteten och lönsamheten.

Vi ger gärna tilläggsuppgifter även då det gäller ansökan till Tekes. Tag kontakt!

Vad är en innovationscheck?

Den av Tekes beviljade innovationschecks värde är  6 200 € (5 000 € + mvs) och den kan användas till att anskaffa sakkunnigtjänster, som hänför sig till innovationsverksamhet. Sedeln är avsedd för små och medelstora företag med  etablerad affärsverksamhet, vilka vill inleda innovationsverksamhet.  Med innovationsverksamhet avses åtgärder med vilka företaget utvecklar sina produkter, tjänster eller processer eller inköper extern sakkunskap, som behövs för innovationsverksamheten. Tilläggsuppgifter finns på Tekes sidor.

”Förändringar kräver äkta dialog” skriver Ove Näsman i HBL (14.10.2016)

Förändringar kräver äkta dialog

HBL 14.10.2016

I dessa turbulenta tider är det synnerligen väsentligt att arbetsgivarna skapar möjlighet att på arbetsplatsen föra en öppen, ärlig och äkta dialog.

I HBL (7.10) skriver direktören för Svenska Yle Marit af Björkesten och KSF Medias vd Jens Berg om finlandssvenska medier som befinner sig i en mycket krävande situation. Även många andra branscher genomgår snabba, dramatiska förändringar på grund av globaliseringen och digitaliseringen. Människan förändras dock inte utan har samma grundbehov i arbetet som tidigare. De flesta vill ha ett meningsfullt arbete, en bra chef, trevliga arbetskamrater, säkerhet, möjlighet att påverka och så vidare.

Arbetsvälbefinnandet lider kraftigt och kan leda till arbetsutmattning speciellt om förändringarna leder till en konflikt mellan personens värderingar och arbetets innehåll. Detta syns tydligt inom vårdsektorn där det ofta kan vara i praktiken omöjligt att sköta till exempel äldre personer enligt de principer som utbildningen förespråkar och den vårdande personalen omfattar. Utbildningssektorn drabbas av en liknande situation då grupperna blir större och barnen mera krävande. Antagligen har mången journalist liknande tankar som en vårdare eller lärare.

I dessa turbulenta tider är det synnerligen väsentligt att arbetsgivarna skapar möjlighet att på arbetsplatsen föra en öppen, ärlig och äkta dialog mellan högsta ledningen och personalen samt även mellan teamet och närmaste chefen. Det gäller att inte bara höra på varandra utan även att lyssna. Att öppet debattera, att till exempel en vårdare inte tycker sig kunna utföra sitt arbete så att vårdaren själv är nöjd och även stolt över sin arbetsprestation, är synnerligen väsentligt. Ofta lindras arbetstagarens upplevelse av otillräcklighet då man märker att man inte är ensam med sina känslor. I bästa fall uppnås en ömsesidig förståelse mellan ledning och personal ifall ledningen lyckas ärligt och tillräckligt detaljerat presentera fakta om varför man omöjligt kan fortsätta på samma sätt som tidigare. Personer, som har en benägenhet att enbart framföra negativ kritik, brukar ändra attityd då de deltar i workshoppar där alla engageras att hitta på kreativa, konkreta lösningar för framtiden.

Att detta är möjligt visar ett konkret exempel från en industriarbetsplats. I en enkät svarade över 90 procent av de anställda att ledningen gjort allt vad den kunnat för att klara av situationen. Detta är remarkabelt med tanke på att åtgärderna hade betytt uppsägningar och permitteringar. Det är alltså möjligt att även negativa beslut kan accepteras av personalen om man fört en öppen, ärlig och äkta dialog.

Förändringar i arbetslivet är bestående, oberoende om det är fråga om finlandssvenska medier eller någon annan bransch. Arbetsvälbefinnandet bevaras och utvecklas bäst genom att på alla arbetsplatser föra en öppen, ärlig och äkta dialog.

Ove Näsman sakkunnig i arbetsvälbefinnandefrågor, Dalsbruk