Ansvaret för arbetsvälbefinnandet skall delegeras mera till teamen

Då det för ett par decennier sedan i företagsläkarens huvud föddes en tanke på en kort KivaQ W arbetsvälbefinnande var orsaken mycket praktisk. Jag hade märkt att den enskilda arbetstagarens arbetsvälbefinnande var på högsta nivån i välfungerande team. Man borde alltså satsa mera på att utveckla teamen.

Som följd av detta uppstod en metod för utveckling av arbetsvälbefinnandet på grund av ett praktiskt behov utan att dock förbise de vetenskapliga referensramarna.  Idag vågar vi därför påstå, att KivaQ metoden har bevisats hjälpa organisationer och deras personal mot allt bättre fungerande arbetsgemenskaper samt bättre arbetsvälbefinnande, totalproduktivitet och lönsamhet både i praktiken och vetenskapligt. Ett tack för detta går till alla samarbetspartner: @Guy Ahonen , expertgruppen Neliapilas professormedlemmar (Juhani Ilmarinen, Veikko Louhevaara, Pekka Huuhtanen) med flera.

Vågar HR delegera ansvaret för arbetvälbefinnandet i högre grad till teamen?

Forskningen har visat, att arbetsvälbefinnandet är i medeltal bättre i små företag, där alla ofta hör till samma team. Enligt vår egen erfarenhet är det även i större organisationer möjligt att delegera ansvaret och åtgärderna för utvecklingen av arbetsvälbefinnandet mera än tidigare till teamen, där det alldagliga arbetsvälbefinnandet skapas i samarbete mellan medarbetare och närmaste chef.  I praktiken har kanske HR i en större organisation inte ens tänkt på möjligheten att ge ansvaret för analyserandet av personalenkäten till teamen?

Personalen värdesätter öppenhet

I Kimitoöns kommun gjorde vi ett ganska radikalt pilotprojekt åren 2016 – 2017. Varje anställd fick enkätkoden och lösenordet och kunde därmed analysera hela kommunens personalenkät. Resultatet överraskade oss. Av respondenterna år 2017 uppgav 27,6% att de år 2016 hade utnyttjat möjligheten att analysera enkäten. Av respondenterna ansåg 69,2% att en öppen enkät var bra eller mycket bra trots att alltså endast 27,6% utnyttjat möjligheten att själv analysera.  Enbart känslan av öppenhet upplevdes alltså som positiv. Endast 1,5% ansåg öppenhet vara dåligt eller mycket dåligt. 29,3% tog inte ställning till öppenheten. Resultatet indikerar, att vi möjligen är alltför finkänsliga då vi berättar om en personalenkäts resultat. Borde en större organisations HR i framtiden delegera ännu mera till avdelningar och även team?

KivaQ anser, att även större organisationer kunde stegvis aktivera teamen.

Steg 1.

Den första KivaQ W arbetsvälbefinnandeenkäten beställs som ett konsultuppdrag (planering, konstruktion av enkäten inklusive möjliga tilläggsfrågor, analysering, presentation av resultaten). De anställdas förtroende för enkäten är vanligen större om presentationen och tolkningen av resultatet görs av en utomstående sakkunnig. Indelningen av personalen i en större organisation får första gången vara rätt grov (avdelningsnivå). Då är anonymiteten garanterad och förtroendet för enkäten bra. Åtgärderna för utvecklingen av arbetsvälbefinnandet görs i huvudsak på organisations- och avdelningsnivå.

Steg 2.

Följande enkät kan arbetsplatsen beställa själv ofta med konsulthjälp av KivaQs sakkunniga. Personalindelningen görs hierarkiskt ner på teamnivå (detta efterfrågar ofta personalen redan vid genomgång av den första enkäten). Analys och presentation av hela organisationens resultat görs av organisationens HR eller tillsammans med KivaQs sakkunniga. Cheferna ges möjlighet att tillsammans med sin personal analysera den egna avdelningens/teamets resultat genom att enkätkod och lösenord för respektive grupp ges åt avdelningens/teamets chef. Organisationens HR (möjligtvis i samarbete med KivaQs sakkunniga) undervisar cheferna så att enkäterna resultat visas och diskuteras i teamen på ett förnuftigt sätt. Åtgärderna för att utveckla arbetsvälbefinnandet görs nu på avdelnings- och teamnivå.

Steg 3.

Arbetsplatsen (HR) beställer helt självständigt enkäten på webben och konsulterar KivaQ endast vid behov. Teamen har blivit du med enkäten och kan även själva beställa en enkät om man vill ha tätare uppföljning än hela organisationens enkät, som ofta görs bara en gång per år. På detta sätt har ansvaret för arbetsvälbefinnandet till stor del delegerats till teamen där det alldagliga arbetsvälbefinnandet uppstår och utvecklas.

Variationen är naturligtvis stor då de det gäller genomförandet av enkäterna och få organisationer följer exakt dessa tre steg. Någon person med diger erfarenhet av enkäter kan beställa redan den första enkäten själv. En del organisationer vill ha utomstående sakkunniga engagerade alla år även på grund av att de egna tidsresurserna inte räcker för att själv genomföra en enkät.

Bekanta dig med våra enkäter på adressen www.kivaq.se och kommentera gärna i fältet för Comments. Finns det andra fiffiga idéer hur utvecklandet av arbetsvälbefinnandet i högre grad kunde delegeras och skräddarsys för teamen?