Planerar du ett arbetsvälbefinnandeprojekt?

Denna check-lista kan vara till nytta för den, som planerar att utveckla arbetsvälbefinnandet.

Jag har deltagit i många projekt för att utveckla arbetsvälbefinnandet. Fastän varje projekt i sig är unikt så återkommer vissa saker i varje projekt. Om ni beaktar nedanstående punkter så är sannolikheten större att ni lyckas.

1. Planera från början i samarbete med personalgruppernas representanter så att projektet blir hela personalens/arbetsplatsens projekt.

2. Var noga med att tala om att investera i personalen och undvik ordet kostnad.

3. Tala inte för personalen om att minska sjukfrånvaron eller höja pensionsåldern utan konsekvent om att utveckla arbetsvälbefinnandet. För ledningen bör naturligtvis redogöras för att bättre arbetsvälbefinnande leder till bättre totalproduktivitet och lönsamhet (i kommuner effektivitet).

4. I projektgruppen bör ingå representanter för ledningen, personalgrupperna, företagshälsovård och arbetarskydd. I större organisationer även personalavdelningens representant och i kommuner någon politiker. Projektgruppen bör ha reell beslutsmakt inom projektets ekonomiska ramar.

5. Då projektet startar är det viktigt att informera både internt och externt. Lokalpressen brukar gärna skriva om dylika projekt och detta höjer projektets image.

6. Projektet får gärna vara långt och sträcka sig 3-5 år framåt. Effekten av utveckling av arbetsvälbefinnande kommer vanligen långsamt på organisationsnivå.

7. Högsta ledningen bör synligt stå bakom projektet trots att inte nödvändigtvis behöver delta i själva arbetet i projektgruppen.

8. Tyngdpunkten i projektet bör vara på åtgärderna och inte på mätandet.

9. Det är bra att börja projektet med grupper, som är intresserade. Det lönar sig att ha frivillig anmälan till t.ex. KivaQ-utvecklingsworkshopparna, så att starten blir positiv och projektets image bra. Senare kommer de grupper med, som initialt är skeptiska.

10. Hitta på ett slagkraftigt namn för projektet t.ex. via en namntävling.

Om ni använder KivaQ-enkäten och KivaQ-utvecklingsworkshoppar

11. KivaQ-processen (1-2 dagars workshop och tre uppföljningar á 4 timmar) tar ca ett och ett halvt år. Uppföljningarna sker vanligtvis nära arbetsplatsen, men den första workshopen fungerar bäst lite avlägset, så att man får distans till arbetsplatsen.

12. Om KivaQ-enkäten används för hela organisationen kan det vara bra att göra första gången som ett konsultuppdrag. Följande enkäter kan bra göras av organisationen själv.

13. Om KivaQ görs på arbetsenhetsnivå (=en förman och dennas medarbetare) bör övervägas att presentera enkätresultatet för hela personalen med grövre gruppindelning.

14. En ny KivaQ-enkät rekommenderas före varje workshop och uppföljning.

15. KivaQ handboken kan vara bra att dela ut åt alla förmän då det ofta finns en viss osäkerhet i vad utveckling av arbetsvälbefinnandet kommer att omfatta.

– Ove Näsman